För övrigt så är viktor i stan på praktik, han kommer hem på torsdag..Så han är inte borta så länge, men de känns som en evighet..Screw tiden..

Jag tror inte det finns någon sån Mr. Perfect. Ingen kan vara helt perfekt. Och nu tänker ni säkert att "jamen viktor då? Han är ju din Mr. Perfect." Och ja det är han, men det innebär inte att allt som har med han att göra är perfekt. Att han är min perfekta pojkvän innebär för mig att han älskar mig för den jag är,att han älskar mig trots mina brister och att vi tar oss igenom alla motgångar tillsammans, och att vi kan ha våra egna åsikter utan att bråka eller liknande. Att han finns där för mig då jag har det svårt, precis som jag finns där för honom, och att han respekterar mig och mina beslut. För visst kan vi ha våra diskussioner, men ett perfekt förhållande är inte som i filmer, man är inte alltid tillsammans och allt är frid och fröjd, det är något jag fått lära mig.Jag tror att det som hänt runt omkring mig har gjort mig starkare, gett mig mer vilja att kämpa när livet är tuft. Och det är jag glad över.

Bilder tagna från google.

Tröja stl. S 50:-

T-shirt stl. M 30:-

Tröja stl. 170 30:-

Kjol stl. 170. 30: SÅLD

Linne stl. 38/40 30:-

Väst stl. S 40:-

T-shirt stl. L. 30:-

T-shirt stl. 40 30:-

Tröja/t-shirt stl. S 30:-

Maglinne stl. ?  20:-

Festlinne stl.M 50:-

Tröja stl. M 30:-

Tröja stl.M 30:-

Priserna går diskutera.

ja eller nej? kommentera vad ni tycker!=)

Förövrigt så har jag bestämt hur jag ska klippa mig, och vill tacka alla som hjälpte mig att välja..Det vlir så här:

Nu fattas det bara att gå och beställa tid=)..

Nu ska jag även börja ta bort julen här hemma, så vi får behålla någon tomte till nästa år, tror Max hatar tomten...

Sen så ska jag försöka ta kort på Molly så hennes förra ägare får se hennes bruna fläckar som hon så gärna ville se.

I morgon fyller Viktor 19 år..Kan inte fatta det.. Han var ju liten när vi blev tilsammansxD

Eller ja inte liten direkt,.. Men 16 år är ju litet jämfört med 19=)<3

Nu ska ta och vila lite och se om jag mår bättre senare, är trött och mår illa av någon konstig anledning...

Ciao.

ska jag klippa mig så här:

Eller så här:

Eller kanske så här:

Eller så här fast med annan lugg

Snälla hjälp mig! Om ni inte tycker någon av dessa så kom med egna förslag!

TACK!

vi jämför max och molly!(ja alla katter är unika blablabla men detta är bara för att ni ska få veta hur det är på ett ungefär.

Molly, en ettårig liten tjej. Hon älskar att busa,Hon kan även apport. Sover eller äter när hon leker, är mycket för att mysa med mig och viktor, men gillar inte att bli ihållen av andra(om hon inte måste då)..ropar man på henne kommer hon. Pratar man med henne svarar hon oftast med ett prrr eller mjau, så man får sällan sista ordet. Hon är lite tjurig men det är allt.

Sen så har vi Max. En fyraårig kastrerad kattpojke. En väldigt stor sådan. Och det är nu det knäppa kommer! Allting i Max liv måste ske rutinmässigt. Annars är hans dag förstörd och han blir väldigt jobbig(skriker högt, river sönder saker,springer fram och tillbaka och är orolig), sen så brukar han ofta springa in i dörrar, väggar, element, bordsben, you name it. Och nej, han har inte dålig syn. Sen är det även så att Max älskar kartonger och påsar! Om jag och Viktor har varit och handlat brukar Max vänta på att vi ska packa upp varorna så han kan få påsen. Sen är det även så att om du rör max påse eller kartong, eller kastar bort den. Då blir Max skitarg! Det räcker med att jag drar en nagel mot hans kartong så kommer han springandes för att kolla så att vi inte ska kasta den. Max använder även dessa kartonger när han är sur. eller då det kommer folk han inte känner. Om det kommer en ny människa gömmer han sig i kartongen tills han tycker att kusten är klar. Och om du säger åt honom eller liknande brukar han få något jag kallar "snedamp"..Hans bakben blir alldeles stela och pekar rätt ut, sedan springer han så till sin kartong och attackerar den. Sen när han sprungit och gjort så ett tag så är han glad igen och kan komma och mysa. Det är även så att Max hatar att vara ensam. Därför är han väldigt duktig på att väcka mig på nätterna.Nu tror ni säkert att han väcker mig för att han vill ha mat eller liknande, men så är det inte. Han väcker mig, sen ska jag alltså vara vaken tills han har somnat, eller busat eller vad han nu vill göra. Annars väcker han mig igen. Och det är inte skönt att bli väckt av Max. Antingen så slickar han en under foten, skriker i örat eller puttar ner något från hyllan ovanför sängen så den landar i huvudet. Så ja, där har du svaret på varför jag kallar han utvecklingsstörd. Visst gör han fler saker också, men det orkar jag inte skriva ner.

Nu tänker ni säkert att det låter som jag hatar Max och att han är skitjobbig osv..Men då kan jag säga så här..Visst han är jobbig, men han är även världens bästa katt! Han är så himla snäll mot allt och alla, har aldrig klöst någon eller liknande, han finns ALLTID vid ens sida då man är ledsen och han är älskad av alla! Så att han har sina små bekymmer är absolut ingenting som jag bryr mig om fastän det är väldigt jobbigt ibland! För all kärlek som man får tillbaka av honom gör så alla problem han ställer till med är som en fis i rymden!

Förövrigt så var det lucia idag..Kan bara säga en sak - DÅLIGT! Tror tom Bf:arnas luciatåg var bättre...I kyrkan sjöng dom inte ens "sankta lucia" då lucian kom!

Ovärt inlägg jag vet, ville bara svara på frågan=)

Som dom flesta vet så jag sjuk rätt ofta, har tagit prover och allt, senaste testet visade att jag har dåligt med vita blodkroppar. Men men iaf, att vara sjuk är inget man får vara i dagens samhälle. Och det hatar jag. Att vara sjuk är inget man rår för. Jag kan inte rå för att jag suger åt mig förkylningar och magsjuka som en mygga suger blod. Jag kan inte heller rå för att jag är så pass överrörlig så jag har problem. Det är inte mitt fel att mina handleder inte är starka, pga min överrörlighet, det är inte mitt fel att mina höfter "hoppar ut", det är inte mitt fel att min mage är känslig så vid minsta lilla stress eller liknande så får jag magkatarr. Trots att jag förklarat det för lärare, rektor och annat, så har dom ändå inte lyssnat. Utan dom ska  alltid komma på en annan anledning. Det har varit allt från att min mamma "håller mig hemma för hon vill" till att "nä, du är hemma för att du är mobbad".. Jag fattar inte vad som är problemet? ÄR JAG SJUK SÅ ÄR JAG! Det är inte direkt som att jag VILL vara hemma, och medvetet få dåliga betyg pga det. Sen så är det en annan sak jag inte fattar heller, det är att lärare säger att man ska höra av sig tidigt på morgonen, typ en timme innan skolan börjar. Jag förstår dom till en viss del, men jag sjukanmäler mig ändå inte tidigt på morgonen. Jag kliver inte upp och tänker "nä, idag orkar jag inte fara på skolan, jag känner mig sjuk". Utan jag FÖRSÖKER.Men tyvärr så får man inte ha dessa problem i dagens samhälle. Man får inte vara sjuk! Jag hatar det.Just nu är jag faktiskt glad att gå på Norsjö Gymnasium. Det är litet, vilket gör att man får bättre relationer till lärarna. Det är något positivt för mig, för när jag då är sjuk, då hjälper lärarna till med att ha uppgifter man kan göra för att komma ikapp, eller så pratar man bara med dom. Dom förstår bättre än på större skolor. Det tycker jag i alla fall. Synd att alla inte är så..Men men, jag gör mitt bästa. Och det räcker för mig. Mer än det kan jag inte göra.